Stephen Brawer, ordförande för Belt and Road Institutet i Sverige (BRIX) talade den 14 juni i en internationell konferens som organiserades i Kinas huvudstad Peking. Konferensen organiserades av Kinas nyhetsbyrå Xinhua och Kinas Förening för Mänskliga Rättigheter. Värd var Kinas Utrikesdepartement och Informations Departementet. Mer om konferensen finns här!
Video av talet på engelska på BRIX YouTube kanal.
Nedan ät svensk översättning av talet.
Värd: Tack så mycket, professor Chen, för ert mycket tankeväckande tal.
Låt oss nu ge ordet till Stephen Brawer från Belt and Road Institutet i Sverige. Han är ordförande för Belt and Road Institutet i Sverige. Låt oss välkomna honom.
[applåder]
Stephen: Tack, herr Li Shulei, herr Mao. Excellenser, ministrar, ärade gäster, vänner, damer och herrar.
Titeln på mitt anförande är ”Historiens och kulturens betydelse för den globala styrningen av mänskliga rättigheter”.
De dramatiska och djupgående förändringar som håller på att växa fram i världen kan huvudsakligen härledas till uppkomsten av ett nytt Kina. Detta uttrycks tydligt i Xi Jinpings tankar om Socialism med Kinesiska Särdrag för en Ny Era. Och vikten av att förstå och studera dessa idéer, inte bara för folket i Folkrepubliken Kina, utan ännu viktigare för resten av världen.
Dessa idéer kan inte längre ignoreras. Faktum är att den stora majoriteten av världens befolkningar omfamnar idéerna. Som ordförande för BRIX i Sverige har det varit mitt mål att främja och utbilda svenskar, andra européer och i slutändan även USA och världsmedborgare i allmänhet om de stora fördelar som Belt and Road-Initiativet har för global utveckling och samarbete.
Vi firar i år, 2023, 10 år sedan Kinas president Xi Jinping lanserade initiativet år 2013. Så utöver att det är en ära att få representera betydelsen av BRI för mina svenska och europeiska landsmän som ännu inte verkar ha förstått vikten av det, ger det mig stor personlig lycka att främja denna sak för en gemenskap för en delad framtid för mänskligheten.
Jag är övertygad om att det är vägen till fred, till verkliga mänskliga rättigheter, till utveckling i dess rätta bemärkelse och till utrotandet av global fattigdom. Som filosofisk tänkare och utbildare är jag djupt engagerad i BRI:s betydelse och det är genom kultur och historia, som min vän, Kinas ambassadör i Sverige, Cui Aimin, uttryckte det i en artikel publicerad i Sverige: ”Genom kultur är vi mer förenade än splittrade”. Naturligtvis är detta beroende av vissa gemensamma grundläggande principer för det mänskliga samhället och kulturen som förenar oss. Dessa är, enligt min mening, den grundläggande godheten hos män och kvinnor. För det andra, mänsklighetens harmoniska natur i förhållande till universum och den unika karaktären av det kreativa och innovativa tänkande som skiljer människor från de lägre stående djuren. Shakespeare uttryckte detta på ett mycket vackert sätt som ”mannen och kvinnan som skapelsens krona”. När vi lever och förstår varandra i ljuset av dessa idéer kommunicerar vi, samarbetar vi. Vi upptäcker och finner vänskap och förtroende. Vi bygger broar mellan kulturer. Och Xi Jinpings oerhört viktiga senaste initiativ till ett globalt civilisationsinitiativ återspeglar detta. Naturligtvis finns det skillnader och de måste respekteras, men de behöver inte splittra oss. Snarare är det så att de i bästa mening lär oss att lära av varandra.
Tyvärr bygger de nuvarande ansträngningarna att demonisera Kina från USA, Storbritannien och G7 på en kombination av rädsla och i stort sett total okunnighet om både det moderna Kina och den över 5000 år gamla civilisationens fantastiska historia. Jag respekterar fullt ut det suveräna valet av politiskt system i Folkrepubliken Kina, men jag ser ändå Belt and Road-Initiativet växa fram ur denna mycket långa och djupgående historia i Kina. Västvärldens politiska ledare saknar för närvarande insikt i denna långa historia. De är fångade i en ”filosofisk källare” av västerländskt filosofiskt tänkande – ett hobbsianskt synsätt som ser män och kvinnor i grunden som enbart onda och egoistiska. Därför verkar de enligt djungelns lag. De anser att brutalt våld är lösningen på problem. Och de kan inte och kommer inte att lita på andra. Och detta skapar grunden för de stora geopolitiska konflikter som terroriserar och tragiskt påverkar mänskligheten just nu. Och denna typ av hobbsianska synsätt saknar all substans när det kommer till att skydda eller försvara mänskliga rättigheter, som det har uttryckts av andra här.
Men det finns, enligt min mening, en bro som både är en verklig grund för optimism och för en tvärkulturell förståelse som kommer och kan förena både öst och väst i den rätta andan. Det är en historisk period från 1647 till 1716. Det är den tid då filosofen, vetenskapsmannen och ekonomen Gottfried Wilhelm Leibniz verkade. Och jag är en stark Leibniziansk tänkare och anhängare. Jag har fått höra att president Xi Jinping – även om jag inte har haft det personliga nöjet att träffa honom – är en stor beundrare av Leibniz, vilket jag har full förståelse för. Jag hoppas att jag får möjlighet att träffa honom och utbyta idéer med honom för jag anser att president Xi Jinping inte bara är en stor ledare utan också en filosofisk tänkare som påverkar historiens riktning. Leibniz tänkande och livsverk handlade om denna anda av optimism som sträckte sig från Europa till Kina och till och med från Europa till de engelska kolonierna som skulle komma att bli det framtida USA. Och jag ska bara läsa ett mycket kort citat för att ge er en försmak, detta är från Leibniz skrifter om Kina, med titeln ”De senaste nyheterna från Kina”, för att ge er en smak av vad jag tror att andan kan vara för att förena västerländskt tänkande som just nu är mycket problematiskt – Europa, G7, USA – i en annan riktning, eftersom Leibniz var en tänkare som kom från det dåvarande Tyskland … så låt mig läsa de korta idéerna:
”Jag anser att det är en märklig plan av ödet att mänsklig kultivering och förfining idag så att säga koncentreras till de två ytterligheterna av vår kontinent, i Europa och i Kina, som pryder Orienten som Europa gör den motsatta änden av jorden. Kanske har den Högsta Försynen bestämt ett sådant arrangemang, så att, när de mest kultiverade och avlägsna folken sträcker ut sina armar till varandra, de däremellan gradvis kan föras till ett bättre sätt att leva.”
Det är samarbetsandan, Belt and Road. Detta är enligt min mening en levande del av historien som är lika relevant för de utmaningar som vi står inför i världen idag som den var under Leibniz levnadstid. Vid något tillfälle inom en snar framtid kan jag utveckla dessa idéer på ett mer… ett mer utförligt sätt, men en avgörande idé är idén om det gemensamma bästa för alla människor. Jag tror att det är vägen till förbättrade relationer, och vad Leibniz kallade ”ett utbyte av ljus”. Det är här som mänskliga rättigheter och BRI kan förenas för att ge världen en gemenskap för en delad framtid för mänskligheten. Tack.
[applåder]
Värd: Tack så mycket herr Brawer, jag tror att det är rimligt att påstå att ni har breddat vår förståelse av mänskliga rättigheter. Mycket inspirerande tal, tack.