Det Gröna Belt and Road – BRIX-webinariet 10 november 2021

Det Gröna Belt and Road – BRIX-webinariet 10 november 2021

Ett Grönt Belt and Road som möjliggör en mänsklig rätt till utveckling.

Ren miljö, ekonomiskt välstånd och mänskliga rättigheter är frågor som vanligen ställs mot varandra. BRIX-webinariet tog upp hur dessa frågor faktiskt kan inkluderas som olika delar i en metod för att utveckla ett samhälle till hyggligt välstånd för nationer i hela världen. De stora skillnaderna som fortfarande finns i åsikterna mellan särskilt vissa regeringar och institutioner i Väst och utvecklingsländerna skulle därför kunna lösas.

Talare:

Charge d’Affaires Zhang Biao från Kinas ambassad förklarade i sitt öppningstal att förbättringen av människornas levnadsförhållanden är avgörande för miljön. Den kinesiska framgången att avskaffa fattigdomen är en ledstjärna för hela världen som går hand i hand med miljön. Av Kinas Tre gröna filosofier är den första: ”Det Gröna synsättet driver på den hållbara utvecklingen” där ”mänskligheten och naturen bildar en livets gemenskap”.

En ren och hållbar miljö innebär en ekonomi i utveckling där industrialisering och modernisering inkluderas och en som lyckas eliminera absolut fattigdom i hela världen. President X sa i april 2021 att ”klimatfrågor skall inte tas över av geopolitik” och att det är genom vetenskapliga och teknologiska framsteg som Kina vill minska sina utsläpp utan att kompromissa med övergången för hela dess befolkning från samhälle med ett hyggligt välstånd 2021 till ett rikt samhälle år 2049.

Zhang Biao fortsatte med filosofi nummer två: ”Kinas handlingar säger mer än ord”, och hänvisade till att förbrukningen av kol hade minskat med 48 procent från 2005 (72%) till 2020 (56%). Under samma tidsperiod har användningen av icke-fossila bränslen ökat från 7,4% till 16 procent. Förbrukningstoppen kommer i Väst om 50-70 år, men i Kina om 30 år.

Utveckling av det Gröna Belt and Road kommer att öka möjligheterna i världen enligt den Gröna filosofin nummer tre: ”Grönt samarbete för Win-Win-fördelar”, fortsatte han. Där pekade han på det Gröna samarbetet med Sverige, med sina rika erfarenheter och aktiva näringsliv, sina miljöinriktade städer och ingenjörskonst. Kina har ett enormt behov av Grönt företagande, avslutade Zhang Biao.

H. E. Dragan Momcilovic, ambassadör för Serbien rapporterade att Serbien med sin befolkning på sju miljoner utvecklas snabbt med tre miljarder i utländska direktinvesteringar och en tillväxt på 6 procent. Samtidigt blir miljön allt bättre.

Serbiens huvudmål för utrikespolitiken är EU-medlemskap. Emellertid är EU inte redo för utvidgningen, vilket till exempel kan ses ifråga om Slovenien. Det ger Serbien lite andrum för att ytterligare stärka sin självständighet. Kina är nu en viktig partner för Serbien, sa ambassadör Momcilovic.

Charge d’Affaires Dmitry Matyulko för Belarus ambassad sa att Belarus är en viktig del av Belt and Road som transporterar en miljon ton varor på landets järnvägar. Linjen från Kina är den kortaste till Sverige, sa Matyulko

Industriparken Great Stone intill flygplatsen i Minsk ligger direkt på Nya sidenvägens nordliga korridor och är dess största Ekonomiska frizon. Nu finns 80 företag på plats, bland dem även ett svenskt företag, rapporterade Matyulko. Great Stone är under utveckling till en Smart ekostad med sikte på att ha 130.000 boende i framtiden.

Handelsrådet Ghulam Mustafa vid Pakistans ambassad sa att BRI vanligtvis betraktas som ett infrastrukturprojekt men det innehåller mycket mer som politisk koordinering, handel, finansiell integration förutom transporterna längs den kortaste vägen till hamn. ”Pakistan är en livaktig partner i BRI”, sa handelsrådet, med många planerade Särskilda utvecklingszoner där hälften redan är igång.

Erik Solheim tidigare energiminister och stortingsledamot i Norge, tidigare undergeneralsekreterare för FN, tidigare chef för FN:s Miljöprogram (UNEP) betonade att Kinas investeringspolitik är mycket viktigare än frågan om dess kolanvändning. Med 130-150 nationer, vilket är alla utvecklingsländer i världen, är BRI det största utvecklingssamarbetet i världen. ”Västvärldens plan är bara en idé. BRI är den verkliga Globala koalitionen för en grön värld”, sa Solheim och kallade det ”den största drivkraften för utveckling i världen”. “Kina är den största pådrivaren för grön teknologi”, fortsatte han och pekade på hur Kina har sjuttio procent av världens järnvägar för höghastighetståg, att hälften av alla världens tunnelbanor finns i Kina och hur elbilar har sextio procent av marknaden i Kina, vilket skapar mer gröna affärsmöjligheter för EU.

“Kina leder arbetet att göra världen grönare”, fortsatte han och pekade på att planteringen av skog i Kina sker på ett lika stort område som Belgien varje år. De leder skapandet av naturskyddsparker enligt president Xi´s idé om ett ”Vackert Kina”. Förra året hade Kina lyckats minska nedsmutsningen, så att den i städerna nu är samma som i Europa eller mindre. Kina har nu några av världens grönaste städer. Kina är först i världen där man inte behöver välja mellan utveckling och miljö, rapporterade Erik Solheim.

Professor Michele Geraci, tidigare statssekreterare i ministeriet för ekonomisk utveckling, Italien poängterade att den gröna politiken i Kina ger möjlighet att göra det rätta, tjäna pengar och samtidigt inte göra slut på bränslet. Ha sa: “Kina och Väst förstår inte varandra.” Kina behöver ordna tillgång till marknader och reciprocitet. EU tar upp människorättsfrågor, men glömmer Belgiens historia av människorättsbrott eller Italiens. ”Håll isär frågorna”, underströk han. ”Ifråga om klimatförändring: Peka inte finger! Hitta vägen till tillväxtmarknaderna där sex miljarder människor i Asien-Afrika får utveckling.”

Henry Tillman, grundare och ordförande för China Investment Research talade om BRI blir grönare med teknologi och innovation. Han pekade på att det under radarn internationellt pågår stora utvecklingssatsningar med avgörande betydelse för energi och energiförbrukning för i synnerhet transportsektorn.  Han pekade LNG (flytande naturgas), höghastighetståg och minireaktorer av saltsmälttyp (MSR). I Arktis arbetar nu sju nationer i Norra Ryssland för att i år leverera LNG för 1,1 miljarder dollar till Europa och 2,2 miljarder dollar till Asien. Utsläppen från världens sjöfart skulle vara världens sjätte största om det var en nation. Kina testade i september en MSR med Torium som bränsle. Bill Gates arbetar i Storbritannien med företaget Terrapower för att börja använda MSR för fartygsdrift från 2028. ”Världen behöver gemensamma projekt”, sa Henry Tillman.

Georg Finsrud, CEO, Scanwater Technology är ingenjör och System Integrator vid SIEUGreen.eu. Han förklarade den oerhörda potentialen i vattenrening och hur det är möjligt att återanvända vatten, särskilt om man skapar system för olika reningsgrader för olika behov. Hans företag som arbetar sedan tjugo år med EU för vattenrening. Företaget finns i de nordiska länderna med en bas även i Changsha in Hunan, Kina.

Eftermiddagssessionen:

Hussein Askary, styrelsemedlem i Belt and Road Institute in Sweden tog upp frågan om utveckling eller klimat. ”Alla nationer har ansvar för att lyfta alla folk ur fattigdom. Men i Glasgow sattes utveckling på undantag, med argumentet att ‘vi inte har tid’”, sa han och pekade på att fattigdomsbekämpning är första prioritet i FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030 vilket är något som mörkas i Väst med vad han kallade ”Agenda 2030 Akrobatik” där klimatet sätts främst. Han sa att utvecklingshjälp enligt ”det biståndsbaserade systemet har bibehållit de koloniala strukturerna i Afrika. Därför är den moderna utvecklingsmodellen liknande Kinas mer attraktiv.” Initiativet Belt and Road är därför den lämpligaste plattformen för att samla Europa, USA och Kina till gemensamma insatser i Afrika, Asien och Latinamerika.

Stephen Brawer, viceordförande för Belt and Road Institute in Sweden tog i sitt föredrag upp det kinesiska begreppet om “Harmoni i naturen i det Gröna Belt and Road” och jämförde det med filosofin hos den universelle europeiske vetenskapsmannen Gottfried Wilhelm Leibniz. Brawer pekade på korrespondensen under 1600- och 1700-talen mellan Europa och Kina som undersökte om den kinesiska naturfilosofin var förenlig med kristen filosofi. Leibniz ansåg att Konfucius filosofi om harmoni var förenlig. Vad studierna av sådan idéhistoria leder oss till, är att en gemensam förståelse skapas om den mänskliga naturen och om universum mellan vad som verkar vara helt olika kulturer. Detta kan hjälpa till att överbrygga skillnaderna mellan Öst och Väst och föra nationerna samman i en förståelse för begreppet om ett ”globalt samfund för en gemensam framtid för mänskligheten”.

Hela webinariets innehåll, inklusive den livliga frågestunden, kan ses här:

Första sessionen

Andra sessionen

Leave a Comment