BRIX kommenterar Regeringens Kinastrategi

Till Riksdagens utrikesutskott från föreningen Belt & Road Institute in Sweden – BRIX angående:

Kinastrategin för upp Belt & Road Initiative (BRI) på dagordningen

Kinastrategins öppning för BRI borde nu leda till att Sverige tar tillvara möjligheterna som BRI erbjuder, inte bara för projekt i Kina och Sverige, utan i hela världen genom:

  • Att Sverige drar nytta av den påbörjade utbyggnaden av Sidenvägarnas globala transportnätverk och snabbar på utbyggnaden av järnvägar, tunnlar, hamnar och städer vid dess anslutningspunkter vid Öresund och Haparanda, i Göteborgs hamn och Östersjöns hamnar samt börjar planeringen för den fasta förbindelsen till Åbo via Arlanda, Uppsala, Öregrund och Åland.
  • Att Sverige rivstartar uppgradering av det svenska järnvägsnätet med Norrbotniabanan, dubbelspår på Malmbanan, Ostkustbanan, Godsstråket och på de planerade höghastighetsbanorna bygger med Kinas nya magnettågsteknik (600 km/tim +) för att fullt ut kunna hantera de nya större produktions- och transportvolymerna.
  • Att Sveriges nya kunskapscenter om Kina uppdras att särskilt hålla reda på och följa upp ett möjligt svenskt deltagande i BRI:s olika projekt i alla världsdelar för att inte missa fler chanser till export, jobb, teknikutveckling och forskningssamarbete kring projekten.
  • Att Sverige stärker sitt medlemskap i Asiatiska Infrastrukturinvesteringsbanken (AIIB) genom att upprätta ett särskilt förbindelsekontor i Peking för att tidigt komma med i viktiga internationella utvecklingsprojekt.
  • Att Sverige använder sina kontakter med de 126 övriga länderna och 29 internationella organisationerna som deltar i BRI, för att främja ”svenska företags deltagande i kinesiska infrastruktursatsningar i tredje land” och andra trepartssamarbeten.
  • Att Sverige kraftfullt använder BRI:s möjligheter för att eliminera fattigdomen i världen och särskilt i de länder varifrån människor flyr av ekonomiska skäl, för att stötta EU-kommissionens arbete för att häva den europeiska flyktingkrisen.
  • Att Sverige avtalar med Kina om samarbete med BRI för att på regeringschefsnivå fullt ut kunna samordna med alla deltagarländerna för maximal svensk medverkan i de ständigt nya projekten inom BRI.

Regeringens förslag till ny svensk Kinastrategi som överlämnades till riksdagen den 2 oktober, har ett helt avsnitt med rubriken Belt & Road Initiative (BRI). Det är mycket viktigt att regeringen har fört upp BRI på dagordningen så att det kan integreras med hela paletten av handelsfrämjande åtgärder med Kina. Strategin beskriver den globala omfattningen av BRI som ”ett övergripande ramverk med projekt inom en bredd av områden, i huvudsak inom transportinfrastruktur men även telekommunikationer och energiförsörjning. Kärnan är en rad land- och sjökorridorer som ska koppla ihop Asien och Europa. Initiativet omfattar även forsknings- och utbildningsutbyte, industriell utveckling, hälsa samt utvecklingssamarbete. Kina har också inom ramen för BRI sjösatt begreppen ’en arktisk Sidenväg’ och ’en digital Sidenväg’. ”

Man beskriver också den finansiella storleken på projektet: ”Enligt bedömare har BRI sedan 2013 omfattat ca 2 200 kontrakt värda sammanlagt 1,12 biljoner US-dollar.” Det är denna summa på ca 11 800 miljarder kr, som Sveriges regeringar sedan 2013 har missat att bevaka på ett systematiskt sätt och överlämnat åt svenska företag att bäst man kunnat individuellt leta fram intressanta delprojekt. Det är i huvudsak stora svenska företag, som ABB, som kunnat ta tillvara dessa möjligheter genom att bli delleverantörer till kraftverksbyggen och annat i Asien och Afrika, fr.a. genom sina partnerskap med kinesiska företag. Andra svenska företag, i synnerhet mindre och medelstora, har haft mycket små chanser att komma in i BRI-projekten.

Detta kan ändras nu när regeringen slår fast i en av sina ”grundsatser” att man ska ”ta tillvara de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder” för regeringens ”förhållningssätt till Kina”. I avsnittet om handel och ekonomi skriver regeringen redan innan västvärldens finanskris slagit till igen: ”Kina blir allt viktigare för svensk tillväxt och svenska arbetstillfällen. Regeringen avser att utveckla de ekonomiska banden till Kina, inklusive genom ökad export och investeringar.” Man beskriver att ”handels-, näringslivs- och Sverigefrämjande i Kina ska utvecklas i samverkan med näringslivet och andra relevanta aktörer, bland annat inom Team Sweden Kina och i enlighet med regeringens nya exportstrategi.”

Vidare att ”kinesiska investeringar i infrastruktur i andra länder kan bidra till förverkligandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. … EU:s strategi för att förstärka förbindelserna mellan Europa och Asien ska omsättas i praktiken. Dialog ska inledas med Kina om hur strategin kan samverka med Kinas internationella satsningar. … Regeringen ser positivt på svenska företags deltagande i kinesiska infrastruktursatsningar i tredjeland …”

Regeringens hänvisning till Agenda 2030 och positiva syn på infrastrukturinvesteringar i andra länder öppnar för huvudinriktningen på BRI som är att lyfta hela världen ur fattigdomen, vilket är första punkten för hållbar utveckling enligt Agenda 2030. Här ligger en viktig del av ”förverkligandet av mänsklighetens gemensamma mål” genom BRI. Dessa högre syften med BRI berörs alldeles för lite i strategin. Däremot lägger man stor vikt vid Kinas framgångar ifråga om vetenskap och forskning som absolut hör till mänsklighetens högsta sfärer. Om innovation och teknologi står det: ”Kina har på kort tid blivit en global nyckelspelare inom forskning, innovation och teknologiutveckling och är en central aktör inom digitaliseringsutvecklingen i världen. Kina ligger inom centrala teknologiområden i många fall nära, och inom vissa sektorer före, utvecklade ekonomier i utvecklingen.”

 

Sverige har ett omfattande samarbete med Kina på många forskningsområden vilket nu kan utvecklas med den anda som råder inom BRI. För svenska företag och svensk forskning har det länge varit självklart att man bör finnas i Silicon Valley i Kalifornien för att hänga med i IT-utvecklingen. På ett liknande sätt behöver man idag finnas med i de olika kinesiska teknikklustren, men inte bara i Kina utan även i den forskning och teknikutveckling som är kopplad med de gigantiska BRI-projekten i andra länder i alla världsdelar.

Kinastrategin är en lista över Sveriges samarbeten med Kina på många viktiga områden. Nästan varje mening har dock förbehåll och villkor för hur samarbetet ska bedrivas. Den blir därmed också en lång lista över EU:s, västvärldens finanssystems och Sveriges invändningar mot Kinas politik.

I strategin pekar regeringen på att Kinas utveckling i synnerhet sedan 1978 har ”möjliggjort förbättrad levnadsstandard för flera hundra miljoner människor [mål 1 i FN:s Agenda 2030], bland annat vad gäller hälsa [mål 3], utbildning [mål 4] och social trygghet [ingår i mål 1].” Trots erkännandet av dessa framgångar, som gör Kina världsledande i främjandet grundläggande mänskliga rättigheter och hållbar utveckling enligt Agenda 2030, dominerar kritiken mot Kina.

Betraktat från Kina som länge varit ett utvecklingsland svårt drabbat av kolonialism, men också sett från Västasiens och Afrikas nu krigsdrabbade länder, blir det magstarkt med EU:s och Sveriges självförhärligande tal, om att västvärlden, i motsats till Kina, alltid främjar demokrati, fred, terrorbekämpning, försvar av mänskliga rättigheter och en regelbaserad internationell ordning. Det gäller också hänvisningarna till hållbar utveckling som alltid görs enligt den västerländska uttolkningen där ”hållbar” betonas framför ”utveckling”. Med BRI sätter nästan alla deltagande utvecklingsländer ”utveckling” först. Man vill först och främst hejda den höga dödligheten i fattiga länder med en kraftinsats som snabbast möjligt kan bygga den moderna infrastruktur, matproduktion, städer och industri som behövs för att komma ur fattigdomen.

Det är således inte enbart av ekonomiska skäl som de flesta utvecklingsländerna har valt att samarbeta med Kina i synnerhet om att avskaffa fattigdomen. BRI har blivit en fortsättning Bandungkonferensens kamp för frigörelse från kolonialismens påtvingade underutveckling.

Beträffande Kinas underrättelselag blir kritiken direkt felaktig. Här använder man en tolkning hämtad från de anglo-amerikanska neokonservativas geopolitiskt motiverade överdrifter, som i USA lett till att även framstående civila forskare av kinesisk härkomst skilts från sina befattningar: ”Den kinesiska underrättelselagen, som slår fast att kinesiska företag och medborgare ska [min betoning] bistå i underrättelseverksamhet, förstärker den civil-militära fusionen. Med hjälp av lagen kan Kina få enskilda företag och individer att agera samordnat i syfte att stärka den militära förmågan och främja landets politiska och ekonomiska ambitioner.”

Det är inte klarlagt att lagen är tillämplig utomlands. Även om den skulle vara tillämplig utomlands säger den inte att alla kinesiska medborgare, turister, studenter eller affärsmän MÅSTE lämna ut uppgifter om värdlandet. Den ledande svenska advokatbyrån Mannheimer Swartling har lång erfarenhet av Kina på uppdrag av stora svenska företag. De gjorde en analys redan av förslaget till den kinesiska underrättelselagen och kom till denna slutsats, som skiljer sig från regeringens: ”Generellt är lagförslaget svepande och vagt, vilket gör det svårt att förutse hur den slutliga lagen kommer att tillämpas och genomdrivas. Förslaget anger enbart några allmänna principer, som säger alla kinesiska personer och organisationer ska medverka och samarbeta i landets underrättelsearbete.” [vår översättning av texten: ”In general, the Draft is broad and vague, making it difficult to predict how the final law will be applied and enforced. The Draft only sets out some generic principles, calling on all Chinese people and organizations to collaborate and cooperate with national intelligence work.”](1)

Mannheimer Swartlings slutsats innebär att det inte finns någon klargjord skyldighet för kinesiska medborgare att bidra till underrättelsearbetet utomlands eller ens inrikes. Det innebär att skrivningen i Kinastrategin går alldeles för långt och leder till ett automatiskt misstänkliggörande av människor på grund av etnisk härkomst.

Denna tolkning av kinesiska underrättelselagen har redan urartat i Sverige till en etnisk förföljelse av medborgare med kinesisk härkomst såsom radioprogrammet Konflikt gjorde mot Lydia Liu och vår förening BRIX i sitt program ”Kinas magiska vapen” den 17 augusti i år. (2) Många svenska medborgare inklusive regeringen, (3) träffar kinesiska delegationer innehållande representanter för kinesiska kommunistpartiet och deras avdelning Enhetsfronten för kontakter med utomstående organisationer. Av alla dessa var det enbart Lydia Liu som hängdes ut trots att hon inte ens kände till Enhetsfronten före radiointervjun och det aldrig hade uppgivits för henne att den kinesiske representanten också var från Enhetsfronten. Hon är en framträdande representant för svenskar med kinesisk härkomst och främjare av affärsförbindelser mellan Sverige och Kina. Konflikt utpekade henne triumferande i sin programpresentation som ”kinesiskfödd” och att de ”hittat” henne som om hon var svår att finna och var verksam i det fördolda och använde henne som bevis för att ”Kinas internationella nätverk för att påverka utlandskineser är alltså i allra högsta grad aktivt i Sverige.” Konflikt programmet drog sedan igång ett mediadrev med tio ekoinslag om Lydia Liu och skadade hennes verksamhet för affärsfrämjande.

Om svenska regeringen tillåter en sådan tolkning kinesiska lagen att utan bevis om brottslighet misstänkliggöra etniska kineser, kan det omöjliggöra samarbete med Kina och fortsatt kinesiskt företagande i Sverige. Succén med räddningen av Volvo Cars bör vidareutvecklas, inte avvecklas.

Det är faktiskt avgörande för Sveriges överlevnad som nation att man nu ska: ”Ta tillvara de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder ”, vilket föreslås bli en ”grundsats för regeringens förhållningssätt till Kina”. I den förestående internationella finanskrisen kommer Sverige att behöva ett klassiskt krisprogram likt det New Deal som amerikanske presidenten Roosevelt drog igång 1933 och var grundval för de svenska rekordåren under ekonomisk ledning av finansminister Gunnar Sträng. Huvudingredienserna var statliga och kommunala infrastrukturprojekt och bostadsbyggande med hjälp av en starkt reglerad och riktad kreditgivning för att sätta landet i produktivt arbete, tillsammans med en stor forskningssatsning för att lyfta produktiviteten. Dessa tre huvudingredienser för en svensk krispolitik finns till hands i stor skala genom samarbete med Kina och BRI. Saneringen av vårt banksystem (bankdelning) är dock en inrikes uppgift som vi måste klara av själva.

Stora infrastrukturprojekt finns på hyllan genom en uppkoppling till de nya Sidenvägarna och kan kraftigt höja den svenska ekonomins produktivitet genom att de blir en del av det nya globala transportnätet. I Finland börjar borrningarna för Helsingfors-Tallinn-tunneln nästa år med finansiering och entreprenad från Kina. Det blir Nordens största infrastrukturprojekt med 16 jättelika borrmaskiner igång samtidigt och kan bli räddningen för Finlands ekonomi i finanskrisen. Efter det tunnelprojektet som ska vara klart på fem år, kan ett annat nordiskt projekt som förändrar allt för infrastrukturens produktivitet stå på tur – den fasta förbindelsen via Åland.

Även intensifierat samarbete med Kinas olika teknik- och forskningssatsningar, i synnerhet med deras stora rymdprojektmed bl.a. gruvdrift på månen, kommer att vara avgörande för att ytterligare höja produktiviteten i svensk ekonomi. BRI-samarbete tillsammans med tillväxtregioner i världen som Asien, Afrika och Sydamerika ger Sverige möjlighet att kraftigt öka exporten. Tillsammans kan dessa åtgärder – stora reala investeringar, ökad real produktion och höjd produktivitet – stabilisera banksystemet och valutan. Även de multilaterala och bilaterala utvecklingsbanker som Kina initierat tillsammans med många länder inom ramarna för BRI-samarbetet, kan i en finanskris bli en stödjande resurs för att i en kris få fram de krediter som behövs även för svensk export.

Med den ekonomiska och sociala kris Sverige befinner sig i, och med den internationella finanskrisen som kommer, behöver Sverige nu vara med och bygga nya Sidenvägen (Belt & Road Inititative) faktiskt mer än Kina!

 

Regeringens förslag till Riksdagen för en svensk Kinastrategi heter ”Arbetet i frågor som rör Kina Skr. 2019/20:18” och finns på: regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2019/10/regeringens-skrivelse-20192018/

Officiella hemsidan för BRI: BRI participating countries reap benefits after 6 years’ joint construction eng.yidaiyilu.gov.cn/qwyw/rdxw/103425.htm

(1) General Introduction of the Draft National Intelligence Law mannheimerswartling.se/globalassets/publikationer/national-intelligence-law.pdf

(2) Se BRIX anmälan av Konflikt till Granskningsnämnden

(3) Se reportage av Medborgarkontoret TV100 youtube.com/watch?v=XBJbbDW0Xf8

 

 

Leave a Comment

Learn More

The Belt and Road Institute in Sweden